Köpte två nya pocket böcker idag. Jag har bestämt mig för att köpa lite mer "verkliga" böcker från och med nu och de här tyckte jag verkade vara bra. Slut med alla förutsägbara romaner och hej till alla (förhoppningsvist) bra böcker.
 
Jag trot att den här boken kommer att vara intressant och det skulle var kul att höra hans berättelse.

Jag undrar alltid hur det skulle vara i krig och det är precis i ett som den här utspelar sig i, därför kände jag att jag nog skulle finna intresse för den här boken just för att jag är hur ska man säga nyfiken på hur det är.

Läste förresten i DN i tisdags om en kille som hade flytt Gaza (s?) och han hade där sett sina kusin barn bli dödade av en bomb och han bar oron med sig om hans fru och två av hans barn som fortfarande var kvar. Jag mådde så dåligt efter jag har läst om det. Här sitter jag tryggt hemma i Sverige klagande över att jag har ont i magen för att jag har ätit för mycket gröt. När de får utså sånthär dagligen. Usch jag hatar att ha den här känslan att jag vill hjälpa dem, men hur?