Såg den här för någon dag sen med några kompisar, jag säger bara se den (i 3D) Ååååååh, helt enkelt! Den är mycket bättre än New moon som jag såg för några veckor sedan med ett par andra vändinos.

Ska tvingna min pappa att köpa den här när den kommer ut på DVVVVVVD, kärlek till film!

Kan det vara underbarare eller? imorse var det nästan ända upp till knäna på vissa ställen!

Hej jag har inte köpt några julklappar alls, dessvärre kan jag inte bli stressad (jag har en sjukdom) och därför blir det inte av.

¡Hola! Me llamo Elise. Soy de Suecia. Yo vivo en Estocolmo. Yo hablo sueco, ingles pocos Español y Alemán. = Hej! Jag heter Elise. Jag kommer ifrån Sverige. Jag bor i Stockholm. Jag pratar Svenska, Engelska och lite Spanska och TYSKA.

Zahras version: ^^
Jag heter Elise, jag är svenska. jag bor in sthlm. jag gillar sås, därför valde jag spanska, du vet allemansrätten?

frost och minusgrader, brrrr! Måste göra precis som Emelie (haha) och ta och använda vinterjackan nu. Höll på att förfrysa imorse.

Hon hoppade till så fort läkaren kom ut från operationssalen, Hon frågade:

- Hur är det med min lilla pojke? Kommer han att bli bra? När kan jag se honom?

Läkaren svarade:

- Jag är så ledsen, vi gjorde allt vi kunde, men han klarade sig inte.

Hon frågade: Varför får små barn cancer? Bryr sig inte Gud om oss? Vart fanns du, Gud, när jag och min son behövde dig?


- Vill du ha lite tid med din son? Det kommer ta några minuter att göra resan redo med ambulansen till universitetet.

Emma frågade sjuksystern om hon kunde vara kvar i rummet när hon sa farväl till sin son. Hon förde sakta fingrarna genom hans guldiga små lockar. – Skulle du vilja behålla en lock av hans hår?, frågade sjuksystern. Emma nickade. Sjuksystern klippte av en liten lock från pojkens hår och gav den till Emma.

- Det var Jimmys ide att donera han kropp till "Universitetet av Vetenskap". Han sa att det kanske kommer hjälpa någon annan. Jag sa 'Nej till en början', men Jimmy sa ’Mamma jag kommer ändå inte använda den när jag dör. Den kanske kommer hjälpa någon annan liten pojke att få en extra dag med sin mamma’ Hon fortsatte, ’Min Jimmy hade ett hjärta av guld, Han tänkte alltid på alla andra.

Emma gick sakta ut från Astrid Lindgrens barnsjukhus för sista gången, efter att ha varit där varje dag senaste 6 månaderna. Hon lade påsen med Jimmys hår på sätet bredvid sig i bilen.

Bilfärden hem var mycket svår. Det var ännu svårare att öppna dörren till huset. Huset som alltid varit fyllt med skratt och röster, stod nu tomt. Hon bar Jimmys saker och den lilla påsen upp för trappan till Jimmys rum.

Hon började att placera ut leksakerna hon hade med sig från sjukhuset. Leksaksbilen ställde hon där Jimmy alltid hade den på sin hylla vid fönstret. Hon la sig sakta ned på sängen, kramade hans kudde och grät sig till sömns.

Det var runt midnatt när Emma plötsligt vaknade till. Bredvid henne på täcket så låg det ett brev:

’Älskade Mamma

Jag vet att du kommer sakna mig; men tro aldrig jag kommer glömma dig, eller sluta att älska dig, bara för att jag inte är där för att säga det varje dag. Jag kommer alltid älska dig! Mamma, varje dag starkare. En dag så kommer vi att ses igen. Till dess, om du vill så kan du adoptera en liten pojke, så du inte är ensam, det är helt ok med mig. Han kan ta mitt rum och leka med mina gamla leksaker. Men, om du bestämmer dig för en flicka så kanske du ska köpa andra leksaker till henne, tjejer gillar inte alltid samma saker som vi pojkar gör.

Var inte ledsen när du tänker på mig. Det är ett väldigt fint ställe det här. Morfar och Mormor väntade på mig så fort jag kom, och visade runt mig här. Men det är så stort så det kommer nog ta en tid att se allt. Alla änglar är väldigt vackra, jag gillar att titta på dem när de flyger.
Vet du vad? Jesus ser inte alls ut som han gör på alla bilderna. Ändå, när jag såg honom visste jag att det var han. Mamma, Jesus tog mig till Gud sen! Och vet du vad? Jag fick sitta i Guds knä. Som att jag var någon viktig person. Sen när jag sa till honom att jag vill skriva ett brev till dig, för att säga hej då och allt. Fast jag visste att det var förbjudet. Men, vet du vad mamma? Gud gav mig ett papper och jag fick låna hans penna. Jag tror Ängeln som heter Gabriel kommer att ge dig brevet. Gud sa att jag kunde ge dig svaret på en fråga du ställde förut: ”Vart var du när jag och min son behövde dig?” Han var precis där, med mig, Likadant som han var med Jesus på korset, han var precis där, det är han alltid med sina barn.

Oh, innan jag glömmer mamma. Ingen annan än du kan läsa detta brev. För alla andra är det bara ett vitt papper. Är inte det coolt? Jag måste lämna tillbaka pennan nu, Gud behöver den för att skriva in några nya namn i ”Livets bok”

Jag glömde nästan bort, Jag har inte ont längre mamma. Cancern är borta… Jag är glad, för jag kunde inte stå ut med smärtan längre, och Gud kunde inte stå ut med att se mig lida längre. Det var då han skickade ”Ängeln av barmhärtighet” till mig för att hämta mig. Vi ses sen!

Undertecknat med Kärlek från Gud, Jesus och mig.